Om pappret uppfunnits idag hade det fått Nobelpris (nästan)


(bild ur Skogsträdgården, 2018, tryckt på STIGE)

Vid ett samtal alldeles nyligen med en representant för ett stort bokförlag menade hen att
om pappret skulle uppfinnas nu så skulle det förmodligen få Nobelpris.

Det där påståendet tog tag i mig och jag började fundera lite djupare kring det.

Här har vi ett material som är förnybart, kan återanvändas minst sju gånger innan det återigen går in i naturens kretslopp, det kräver ingen uppladdning och kan användas av alla.
Här snackar vi hållbarhet!

Är jag tokig? Ja , kanske. Men när jag går djupare in i papprets livscykelanalys så visar det sig att jag ännu inte riktigt är kvalificerad för stödsamtal, i alla fall inte av denna orsak.

Vi tar det från början:
Råvaran till pappersmassan, träfibern, växer så det knakar i våra skogar. Under tillväxtprocessen fullkomligt suger det i sig koldioxid, vilket vi människor runt om på jorden ser till att öka på genom vår konsumtion och våra transporter. Så ett växande träd är en rak motsats till de mineraler som vi bryter ur marken för att tillverka t.ex. datorer och mobiltelefoner.
Råvaran till pappersmassa är restprodukter från avverkningen av träd som i första hand blir timmer och virke för byggnation av olika slag, hus, möbler, mm.

Vid tillverkningen till papper, från pappersmassan, krävs mycket vatten. Egentligen handlar processen om att få bort vatten till lämplig fuktighet . Detta vatten återanvänds efter att restprodukterna avskiljts från vattnet. Dessa restprodukter består till största del av biomassa, träfibrer och stärkelse som återförs till skogs eller -jordbruket som gödningsmedel så det kan växa fler träd, eller grödor som vi äter.

Pappret kan återbrukas sju varv innan pappersfibern slitits sönder så pass att den inte duger till tryck utan får ett annat liv som t.ex toalett och hushållspapper. För att till slut återförenas med jorden genom kompostering.

Sveriges skogsbruk lämnar tyvärr mycket i övrigt att önska. Kalhyggesmodellen som regerat i Sverige sedan mitten av 1950-talet har med tiden resulterat i ett rovutnyttjande av våra resurser. Och då FSC som, som ska vara en garant för att hindra rovdrift, sitter i knät på skogsindustrin, har även det som ska vara ett skydd för hållbart skogsbruk köpts upp och blivit en tandlös tiger.

Dock finns det goda exempel om man går utom Sveriges gränser. Den tyska FSC märkningen tillåter inte kalhyggesbruk om råvaran ska vara certifierad.
Av den anledningen fick vi leta upp ett papper till produktionen av Skogsträdgården hos ett italienskt pappersbruk som gjorde att vi kunde bibehålla FSC märkningen.

Så det finns krafter utanför Sverige och svenskt skogsbruk som ser längre än bara till kortsiktig vinning. Denna bok är ett bra exempel på det.

Skogsträdgården är inte bara den mest klimatsmarta boken vi varit med att producera, utan den är också den klart vackraste och med mest nyttiga innehåll som gått igenom våra pressar. Daniel Larssons formgivning är i särklass. Jag njuter av varje uppslag jag upplever.
Alla texter, referenser, råd, tips, tabeller och recept är i en sådan harmoni att jag inte kan sluta läsa i den.

Denna bok är som en bibel för den som odlar själv.
Köp den, allt annat är ett misstag.

Jag vill tacka författarna, Annevi Sjöberg och Philipp Weiss för förtroendet att vara med i processen.

Vill du köpa boken så gå in här: Skogsträdgården

 

/Jonas

 

Om creaprint.se

Jag har jobbat i den grafiska industrins tjänst sedan 1983. Jag har hunnit gå igenom fotosättning, de första digitala scannrarna, desktop publishing, PageMaker, QuarkX-press, Acrobat, InDesign, Photoshop, triplex, quadroplex, arkoffset, rulloffset, trådbindning, limbindning, wire-o, klammerhäftning, ICC-profiler, color management, utskjutning, seglaminering, variabeldata, och mycket mer.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.